Seden föreskriver att hjärtat går till skytten, och med tanke på räckvidden måste det ses nästan lika olämpligt att avstå från sin belöning?

Hjärtat är verkligen en fin bit. Om någon skytt i framtiden vill bli av med sitt hjärta kan vi lösa det smidigt i det dolda. Ditt jaktlag behöver inte veta någonting. Kom bara hit! Med undantag för vissa delar, de man brukar hitta i viltfrysdisken, är älgkött inte särskilt kommersialiserat i jämförelse, vilket gör att även mina mest pålitliga kranar kammade noll.

Någon kanske frågar varför man ska skriva ett inlägg om en köttbit som majoriteten av medborgarna kommer ha svårt att komma över? Jo, i Sverige skjuts cirka 80 000 älgar varje år. Målet är vanligtvis runt 100 000. Av 300 000 jägare säger 270 000 att de jagar älg. Siffrorna är förstås ungefärliga, men det finns helt klart en läsarbas för ett inlägg om varmrökt älghjärta. Det är inte heller ovanligt att jägare har en rökare.

Jakt, fiske och rökning är intressen som uppmuntrar varandra. Lite som lök, morot och selleri. Slaktvikten för en vuxen älgtjur är cirka 190 kg, för en älgko cirka 160 kg och för en kalv cirka 64 kg. Man brukar säga att hjärtats vikt är 1/100 av slaktvikten. En fullvuxen tjur har alltså ett hjärta som väger knappt 2 kg(!). Runt 10 000 ton älgkött får de svenska jägarna varje år. Viltkött motsvarar cirka 4 % av allt kött som konsumeras i Sverige och är ett hälsosamt och klimatsmart alternativ till annat kött.

Viltkött är magert och innehåller högre halter av ämnen som omega-3, zink och järn än vanligt domesticerat kött. Viltkött är en svensk förnybar naturresurs som verkligen är ekologisk. Som ni redan har förstått har jag fått tag i ett älghjärta. Det var från en vän till en vän, som jag skulle älska att vara vän med. Det blev inga motkrav förutom ett litet smakprov på resultatet. Sagt och gjort. Efter att ha återgäldat en bit av det nyrökta hjärtat kom snart frågan om jag också ville ha sjöfåglar? Ytterligare en vecka senare fick jag fyra hembryggda öl att smaka på som tack. Jag tror att jag måste ha träffat honom hjärta till hjärta. Jag har aldrig träffat killen i sig, men jag gillar honom redan och kan mycket väl se hur vi kan njuta av varandra i framtiden.

Naturromantikern i mig säger att hjärtat helst ska avnjutas i skogen framför en brasa. Det är kokande kaffe, rinnande vatten i förgrunden, nybakat bröd, smör, flugspö och bössa. Hela paketet. Det är nästan som om allergikern vill slänga in en lös luftig jingel också. Bilden jag målade lät väldigt fin tills jag tittade ut i det molniga vädret och inte kunde se om det var morgon, middag eller kväll? Du är också bekväm. Jag är inte det minsta peppad på att köra 30 mil för att äta rökt älghjärta vid en vattenström. Markägarna skulle säkert också ha åsikter om varför jag sitter på deras mark med obunden jakthund, gevär och utan fiskekort. De skulle nog inte alls köpa att det bara är rekvisita för min älghjärtakonsumtion? Jag ordnar en rustik skärbräda inomhus istället. Kaffet byts ut mot den där ölen jag fick och jag tänder brasan i spisen...
 

Metod:

Med ett älghjärta stort som en mindre fotboll kan det vara svårt att komma igång med styckningen. Man får en känsla av att man inte riktigt vet var man ska börja. Det är svårt att i text beskriva exakt i vilken ordning snitten ska göras. Mitt tips är att lyfta upp hjärtat med båda händerna och känna runt lite. Man får då ganska snart en uppfattning om hjärtats olika delar.

Gör det första snittet där det känns som att hjärtat sitter minst tätt.

Efter utandning kan hjärtat sedan delas upp i tre delar.

Två sidor, kammarna och en lite tunnare bit som jag inte har ordet för.

Klipp sedan bort senor, bindväv och sådant du inte vill ha kvar på en oxfilé.

Enligt mig ska bara köttet vara kvar och då blir det en del att skära bort. Ju mer noggrann du är, desto finare blir det senare när köttet ska skivas och läggas ut.

Förbered saltlaken.

Blanda salterna med kallt vatten. Om finkornigt salt används behöver vattnet inte värmas upp i förväg. Låt saltet stå en stund och rör om då och då.

Ta lite av fonden och koka upp kryddorna i. Låt kryddorna puttra en stund under lock och svalna sedan.

Slå sedan ner det kokta tillbaka till lagen. Genom att sjuda kryddorna kommer smakerna bättre fram.

Vikt ner köttbitarna under ytan på lagren, en vanlig tallrik brukar göra susen. Jag låter hjärtat ligga i lösningen i tre dagar när saltlösningen är 12%.

Flytta lite mellan bitarna någon gång varje dag så blir färgen jämnare på köttet. Om bitarna är för nära varandra kommer lagren inte att passa.

Efter tre dagar i slow cookern tar jag bort och sköljer köttet under rinnande kallt vatten.

Torka köttet helt med papper.

Låt den helst sedan vila och torka på galler i kylen över natten. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att bitarna är torra innan du börjar röka. Det är inget måste att låta köttet torka i kylen över natten, men se till att verkligen torka, torka om och om igen.

Rök sedan hjärtat i 80°C tills köttets innertemperatur är 65°C. Jag använder lönnbriketter, men en balanserad röksmak som den man får från al fungerar också bra.